Fakta och argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan

Skolan är till för eleverna, inte för religiösa samfund eller andra som vill bedriva ensidig religiös påverkan på barn och ungdomar. Det är oacceptabelt att staten både finansierar, subventionerar och legitimerar religiösa aktörer som vill använda den obligatoriska och skattefinansierade skolan för att sprida sin tro till barn och unga som omfattas av skolplikten.

Skolan är till för kunskap och inlärning – även om religioner och andra livsåskådningar. Men skolan ska inte själv påverka elevernas tro. Däremot ska skolan acceptera att elever som så vill själva får uttrycka och utöva sin tro och livsåskådning – så länge det inte stör lektionerna eller andra elever.

Det finns inget i Europakonventionen som säger att stater måste tillåta religiösa friskolor inom ramen för det skattefinansierade och obligatoriska skolväsendet. Skrivningarna i Europakonventionen ska snarare tolkas som att staten ska garantera att den som vill delta i religiös eller annan undervisning på kvällar, helger och lov – utanför skoldagen – inte ska diskrimineras eller hindras från att göra det om och när det finns sådana.

  • Dagens regler bygger på en kompromiss mellan den dåvarande regeringen och de religiösa friskolorna som saknar stöd i Europakonventionen. Det finns inget i konventionen som säger att staten måste tillåta enbart friskolor att ha konfessionella inslag – och enbart i utbildningen i övrigt. Tvärtom talar ju Europakonventionen om ”utbildning och undervisning”. Det innebär att staten redan har accepterat principen att det går att tolka och kompromissa om skrivningarna i Europakonventionen. Därmed finns det inget som hindrar Sverige från att göra en ny tolkning av Europakonventionen (enligt ovan).

Religionsfriheten skyddar barn och ungas rätt att själva söka, välja och välja bort religiös tro eller annan livsåskådning. Den ensidiga religiösa påverkan som finns på religiösa friskolor innebär ett brott mot elevernas religionsfrihet, då påverkan försvårar för eleverna att forma sin egen tro och övertygelse

Samma regler som redan idag gäller för kommunala skolor – att hela skoldagen ska vara fri från konfessionella inslag – bör gälla även för friskolor. Vårt konkreta förslag är därför att stryka undantaget i Skollagen (1 kap 7 §).

Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrunder – inte sortera in elever utifrån deras föräldrars livsåskådning. Religiösa friskolor bidrar till att dela upp och segregera utifrån livsåskådning på ett sätt som försvårar integration och möjligheterna för elever att möta och skapa förståelse för barn med andra perspektiv, åsikter och övertygelser.

I en sekulär stat ska all offentlig verksamhet vara neutral inför olika livsåskådningar, och inte ta ställning för eller mot någon specifik religion. Det gäller även när så central offentlig verksamhet som skolan drivs av privata aktörer. Det är viktigt för att skapa ett samhälle för alla.

Skolan ska vara en frizon för elever som annars lever i religiöst slutna miljöer eller under hedersförtryck. Skolan ska aldrig kunna användas för att förstärka eller fördjupa begränsningar av barn och ungas frihet och rättigheter – utan tvärtom öppna upp nya möjligheter för barnet. Ett viktigt sätt att göra det är att låta barnet umgås i en mer blandad miljö, som inte domineras av samma religiösa trosuppfattning som kan vara en del av förtrycket hemma.

4 sätt att ta avstånd från främlingsfientliga argument mot (vissa) religiösa friskolor

 

Vi vill stoppa alla religiösa friskolor. Den som enbart vill stoppa vissa religiösa friskolor från att bedriva ensidig religiös påverkan mot elever är antingen principlös eller drivs av främlingsfientliga eller fördomsfulla motiv.

Att skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrunder innebär givetvis att vi ser positivt på att barn till infödda svenska föräldrar och barn till utlandsfödda föräldrar möts. Det stärker dem som individer och medmänniskor.

Religiösa samfund ska ha rätt att bedriva undervisning utanför skoldagen, förutsatt att de respekterar barns rättigheter.

Vi står för en sekulär stat. Det innebär att vi inte anser att Sverige är ”ett kristet land”, som många så kallade nationalister hävdar.

Vad är en så kallad religiös friskola?

Den formella benämningen är "en fristående skola med konfessionell inriktning", men i debatten används begreppet "religiös friskola" istället. Det är dock samma sak. En religiös friskola innebär tre saker: (1) Skolan har en fristående (privat eller ideell, men inte offentlig) huvudman. (2) Skolan har konfessionell (religiös eller annan livsåskådningsmässig) inriktning på utbildningen i övrigt (allt som inte är själva lektionerna). Det innebär att skolan arrangerar och manifesterar uttryck för en religiös inriktning. (3) Skolan har registrerat sig som skola med konfessionell inriktning. I praktiken finns det dock flera skolor som har konfessionella inslag, utan att ha registrerat sig som sådana. Hur stort mörkertalet är finns det av naturliga skäl inga uppgifter på.

Vad säger läroplanen och skollagen?

Skollagen (1 kap.) reglerar konfessionella (religiösa) inslag i svenska skolor: 6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. 7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. Med undervisning menas lektioner o dyl. Med ”utbildning i övrigt” avses raster, lunch samt skoldagens början och slut. Skolinspektionen ger tillstånd och ansvarar för att kontrollera så att reglerna efterlevs.

Vad säger barnkonventionen och Europakonventionen?

Enligt Europakonventionen (1950) ”ska staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse" (Artikel 2 i tilläggsprotokollet från 1952). Europakonventionen (Art 9) reglerar också religions- och övertygelsefrihet. Denna rätt gäller även barn. Enligt Barnkonventionen (1989) ska staten ”respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. (Artikel 14). I samma artikel begränsas föräldrarnas inflytande över barnens religionsfrihet till att ge ledning ”Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.” Till detta kommer skrivningar i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna (1948) (artikel 18) samt andra internationella konventioner som slår fast rätten att söka, välja eller välja bort samt utöva religion eller annan livsåskådning.

Vad tycker politikerna?

Socialdemokraterna: Stoppa religiösa friskolor. Hela skoldagen ska vara fri från religiös påverkan. Vänsterpartiet: Stoppa religiösa friskolor. Hela skoldagen ska vara fri från religiös påverkan. Liberalerna: Begränsa religiösa friskolor. Stopp för nya religiösa friskolor, och för utökning av befintliga. Sverigedemokraterna: Stopp för nya religiösa friskolor tills nya regler om tillstånd och tillsyn för religiösa friskolor har införts. Miljöpartiet: Se över reglerna för religiösa friskolor. Se över hur det svenska regelverket kan utformas så att det inte bryter mot Europakonventionen, skärp reglerna för vem som får starta en religiös friskola, och granska de konfessionella inslagen som idag får äga rum vid sidan av undervisningen. Men inget förbud av religiösa friskolor. Kristdemokraterna: Nej till förbud av religiösa friskolor. Fel att dra alla över en kam. Det finns många bra kristna friskolor. Religiösa friskolor som bryter mot reglerna ska kunna stängas, men ingen ändring av själva reglerna som tillåter religiösa friskolor. Moderaterna: Stoppa nya religiösa friskolor, tills dessa att bättre regelverk och kontroll finns på plats. (Nytt besked 4 sep 2018) Centerpartiet: Nej till förbud av religiösa friskolor. Bejakar att skolan ska kunna ha olika huvudmän. Viktigt att tillsynen fungerar.

Vad krävs för att stoppa religiösa friskolor?

Skollagen (1 kap 7 §) behöver strykas och Skolinspektionen behöver dra in respektive inte godkänna nya tillstånd för huvudmän som idag driver eller vill bedriva ensidig religiös påverkan mot barn under skoldagen. Principen om att hela skoldagen - inte bara själva lektionerna - ska vara helt fri från ensidig religiös påverkan behöver införas i de olika styrdokumenten som svensk skola vilar på.

Vad kan jag göra?

Det finns flera saker du kan göra: (1) Fråga dina riksdagskandidater om de ställer upp på att skolan ska vara fri från ensidig religiös påverkan. Det kan du göra här (http://www.enskolaforolika.se/fraaga-en-politiker/). (2) Manifestera att du vill att skolan ska vara en plats för elever med olika bakgrunder genom att bära en av våra kampanjknappar. De kan du få via din lokalavdelning i Humanisterna, som du hittar här. (http://humanisterna.se/lokalavdelningar/) (3) Tipsa fler om den här sajten! (4) Skriv en insändare. Det finns gott om fakta och argument på den här sidan. (5) Diskutera frågan med vänner och bekanta. (6) Mejla fler politiker själv och uppmana dem att ställa upp på ett stopp för religiösa friskolor. (7) Dela artiklar som driver den frågan, t ex den här. (https://www.aftonbladet.se/debatt/a/KJE56/politiker-forbjud-de-religiosa-friskolorna) (8) Ordna ett möte, ett seminarium eller en hearing där du bor, och bjud in öppet och brett. (9) Gå med i Humanisterna. Det kan du göra här. (http://humanisterna.se/bli-medlem-i-humanisterna-fler-alternativ/)